Laban åtta månader
Vi har varit lite dåliga på att lägga upp bilder den senaste tiden, men här kommer i alla fall några godbitar från när Laban är åtta månader gammal. En riktigt härlig tonårsbuse kan vi tillägga. Ibland ett monster, men alltid världens bästa hund.
Här har man varit på kurs i ösregnet. Det finns inga dåliga väder bara dåliga pälsar. Själv har jag en utmärkt tjock och go päls. (Varför behåller du inte den på då? Dammsugaren är slutkörd.)
Jag undrar varför de kallar mig för godisgrisen, här är det minsan Anna som smaskar på ett äpple. Och utan att bjuda mig.
Och här sitter hon och snaskar igen. Kaka den här gången. Men det blev ingen kaka till hunden inte. Fast jag satt så fint.
En höstsöndag var det dags för städning i bostadsrättsföreningen. Det var Anna som fick kratta löv, medan Ivar och Laban vilade upp sig inför kursen som de skulle på senare på dagen. Laban var dock inte ett dugg intresserad av att vila. Han var ju tvungen att hålla koll på matte. "Hallååå, du glömde ett löv där." Tokhunden moffar lite från balkongen.
Trötta killar gosar i köket.
Mycket ska man tåla, men här går väl ändå gränsen. Först spökas man ut i tröja med luva och allt och sen ska det tas kort på eländet.
Nej nu får du ge dig. Inte lipa åt hunden.
Ok,du är förlåten, vi sover lite. Det är gosigt.