Nu är vi påväg till Blidö. Vid 10 tiden klev vi på båten Sjögull som skulle ta oss ut i Stockholms skärgård. Vädret var perfekt och vi fick en skuggplats uppe på däck. Tre högljuda tut talade om att vi började åka. Jag blev lite övverraskad måste jag erkänna, för att inte tala om när den där mörka rösten från toma intet talade om att vi snart var framme vid nästa stopp. Mina öron var spetsade. På den här bilden har jag lite svårt att ha öronen helt spetsade dock. Örsnibben om man nu kan kalla den så på hundar fladrade helt hysteriskt, men det var mysigt att få titta ut över vattnet från mattes trgga famn.

Här lyckas matte fån en bild mig snyggt stående. Hon har försökt länge, men jag är för snabb för henne, hehe.

Titti anlitar någon för att gräva gropar för den nya stugan. Ivar upprörs över att han inte blev tillfrågad, han hade lugnt kunnat tänka sig att gräva för lite pengar. Jag däremot gräver helt gratis. Säg bara till var du vill ha gropen, annars kan jag improvisera lite och sprida ut dem lite på måfå som i skönstaholm hos Thomas och Ingrid. Här provligger jag gropen. Den är aningen liten.

Bäst jag gräver lite mer.

Jo, ser fint ut, tror att jag är nöjd nu. Ska bara provligga en gång till.

En perfekt grop om jag får säga det själv. Lagom stor och härligt jordig.

Detta är lycka, mina vänner! Testa själv att lägga dig i egenhändigt grävd grop som är underbart sval i värmen.

Endast det bästa år gott nog. Ska jag dricka vatten då får det minsan vara bubbelvatten med citronsmak ur riktigt glas.

Jag brukar inte somna utomhus men dag två på Blidö var jag helt slut. Jag var bara tvungen att vila ögonen lite.