Bygga nytt kök
Anna och Ivars kök är värt ett eget album även om det inte handlar så väldigt mycket om Laban. Han låter det ligga på hans sida ändå, för han tycker att det är viktigt att köket blir klart snart så han får komma in dit och busa igen. Redan när de flyttade in så visste de att de förr eller senare skulle göra om köket. Framförallt skulle de måla om. Köket var knallgult. När de hade kommit till rätta och Laban hade bott in sig så bestämde de att det var dags att göra slag i saken. Ju mer de funderade, med god hjälp av Ivars pappa, arkitekten, insåg de att de ville göra om hela köket från grunden. Det gamla serveringsskåpet som var orginal från 40-talet då huset byggdes skulle dock vara kvar krävde Anna.
De började riva. (på den här bilden så syns det tyvärr inte hur GUL väggen är, då kanske nu förstår varför vi ville måla om...)
Laban var tvungen att vara med och kolla så allt gick rätt till.
Då vi är fattiga studenter så gör vi allt själva. Det går inte snabbt, men det går. Det känns ganska häftigt också att göra allt själva. Här har alla överskåp försvunnit. (...inte av sig själva, nej, det var blod svett och tårar och kofötter och sen ett flängande fram och tillbaka till tippen i östberga).
Kylskåpet har Ivar och Gunnar flyttat och ställt där klädkammaren förut stod.Ett 2 kvadratmeter stor hål i taket fick vi på köpet. Mycket spännande händer när man renoverar kök.
När man ska göra om köket så måste man så klart besöka IKEA ett antal gånger. Här är det Anna, Ivar och Amanda som kollar runt. Kaklet på bilden är fel färg, men vi gillar storleken och att det är matt. Så kanske blir det vitt, ljusgrått eller beigt kakel i stolek 5x5. Fast vi hinner nog ändra oss några gånger till.
När man är på IKEA måste man ju kolla in andra saker också. Anna blir barn på nytt och undersöker PS LÖMSK ordentligt.
Amanda hittar en stor soffa och ett "lyxigt" fusk-ja-vad-är-det-för-något-päls-filt. Vi kallar bilden "pimp-amanda".
Ivar klurar. Hur breda är de här skåpen egentligen? Efter några timmar på IKEA är man helt slut i huvudet. Tur för Ivar att man kan köpa sig ordentligt med bearnaissås. Och då menar vi ordentligt.
Men varför står Anna där på knä framför badkaret? Kanske hon ber...
...nej, det gör hon ju inte. Men när man inte har något vatten i köket får man diska i badkaret. Anna ringde till (nästan) alla hon kände och beklagade sig över att hon levde på medeltiden. Det var ingen som tyckte synd om henne.
Några veckor senare är det spackling som gäller. Skyddsglasögonen kan komma till användning även när man hackar lök. Ivar spexar i gröna handskar med jättevispen som vi fått låna av målar-grannen. Tack för det!!!
Nu har vi lappat ihop väggen. Nästa steg är att mäta upp var reglarna ska sitta och sen sätta fast skivorna som utgör den nya väggen!
Att borra hålen för att sätta upp reglar var lättare sagt än gjort. Ivars brors slagborr fungerade inte alls, Gunnars slagborr gick väl om man var villig att lägga ner en timma på varje borrhål. Thomas fixade tillslut en proffsborr och hans och Ivars glädjetjut om hur det kändes som att borra i smör var ganska festliga.
Laban hjälper till att (m)äta upp reglarna.
Så var reglarna äntligen på plats. Det tar tid att bygga kök. När jag skriver detta var det drygt en vecka sedan reglarna var på plats och hittills har bara två väggdelar kommit upp. Men långsamt men säkert börjar den nya väggen ta form... ja sen är det ju bara resten av köket kvar. Det känns dock som småpotatis i jämföresle med den där väggen måste jag säga.
Nu är både masonitskivorna och gipsskivorna på plats. Det tog sin lilla tid kan vi avslöja. Det är inte som när man tittar på Room Service inte. Lägg märke till den fina latextätningen mellan gammal vägg och ny vägg. Anna är lite stolt.
Så har vi köpt fläkt också. En extra silence eller vad den hette. Fin är den i alla fall, men det kan ni inte se på den här bilden. Här är det istället Ivar och Laban som gläds åt den roliga kartongen.
Överskåpen har Ivar också varit och köpt för att vi ska kunna se var upphängningshålen sitter så vi kan sätta ut de horisontella reglarna på rätt nivå. Att bygga upp skåpet var kanske inte nödvändigt, men det var ju så kul att se hur de ser ut. Nu har det väl stått uppmonterat i ett hörn i vardagsrummet i typ två veckor. Det är bra att ställa disk på... man ska alltid försöka se det positiva med saker.
Men hallå...! Vad gör den där grejen på min tass? Anna och Ivar säger ju att Laban är ett geni, men det här är väl att gå lite väl långt...
Skruva, skruva....eller var det bit och gnag. Visst var det så här man skulle göra? Laban hanterar skruvmejseln med sån precision. (Anna stavar som en kratta)
Äsch, den där lilla skruvmejseln var väl ingenting. Nu ger vi oss på de riktiga grejerna. En skruvdragare till hunden!
Den händiga arbetshunden är grym framför kameran också. Snygging!
Så här kul tycker Laban att det här albumet är