Påsk på västtorp
Efter allt firande och all påskmat bar det av till Västtorp, där var det vår!
På västtorp fick Laban spåra efter Thomas i skogen. Spåret hade ju inte legat så länge så det gick undan för Laban som ivrigt satt och pep innan han fick ge sig iväg. Anna flög som en vante efter i långlinan. Så här trött och lycklig ser man ut när man har hittat Thomas.
Paus under skogspromenad på en bergsplatå. I bakgrunden syns hjälmaren. Isen ligger fortfarande. Lika bra det, Laban är ändå ingen badhund.
Laban och Anna kisar i solen. Det var varmt att gå i skogen, Laban sprang som en tosse och vi andra hade svårt att hänga med i hans takt. Det var riktigt mycket spår efter vilt som gjorde Laban ännu hetare.
Thomas och Laban står på en stor sten som var riktigt hög, vilket inte riktigt framgår av bilden. Jag tror att de känner sig som stora tuffa killar när de står där uppe.
Här är det i alla fall världens finaste hund som sitter på en stubbe och ser så glad ut. Det blir man när man får jaga sork på åkrarna.
Jaga flugor i fönstret är också kul.
En hund måste sköta sina tänder han också. En rejäl tandpetare skaffar man sig lätt i skogen.
Thomas väntar på sin tur. Kan han inte hämta en egen pinne?